Filmkväll :)

Ikväll har det varit filmkväll med Jaana & Lisa... Sex and the city 2. Härlig film!!!
Säga vad ni vill om denna filmen, men satt som klistrad och många goa skratt fick man- LOVE IT!!!

Nu blir det bingen. Och när jag vaknar så är min älskling hemma och vi har 5 lediga dagar tillsammans.
Lördag till söndag ska vi spendera tillsammans med Henkans kusin med underbara familj♥ Ska bli roligt att kunna träffa dom utan stress eller andra tråkigheter. Ska bara ta det lugnt och låta barnen leka medan vi pratar om allt mellan himmel och jord! Får se, kanske blir någon utflykt eller grillat... Det får vädret bestämma! =)

Natti natti på er!

My Baby...

Alla dessa söta små bebisar som har kommit och som snart är här, bland mina vänner och de man känner  =)

Och man är så glad för deras skull... att de får uppleva det härliga med ett litet barn skapt av just dig! DET ÄR en så härlig känsla :)

Men blandade känslor och sorgen gör sig påmind när man kommer tänka på att vi skulle haft en liten kille här på 2 veckor... En liten skulle kommit för 14 dagar sedan...♥

Jag vill me ha en liten som vilar på mitt bröst..!



Det har nu gått 2 månader och 5 dagar sedan Lilleman...   .... ....



Hahahaha...

Ja, vår son lyckas nog charma alla till vad han vill.

Nästan varje morgon kommer C på besök för att dricka en kopp kaffe... och LEKA med MALTE ( fast omvänd ordning) :) hihihihi
Och varje morgon när C kommer blir Malte lika uppspelt och ska upp i C:s famn och så ska de gå ut... Ut till bilen! Japp så sitter de där i 30 minuter eller nått och Malte får tuta, lyssna på musik och dra iallal rattar å spakar.

De är ute i C:s bil just nu... de har till och med startat den hör jag, säkert för att alla lampor ska lysa och att vindrutetorkaren ska fungera =)

Jag tycker synd om C ibland... för han kan verkligen inte säga nej till Malte hihihhi, men lite skönt att få en halvtimme för sig själv på morgonen ;) 

( Jag kan säga till Malte, att nu räcker det!  Låt C dricka kaffe först...
Men då säger C: Nej, men det gör inget, titta han blir ju ledsen ju...   *Så står Malte å krystar fram en och en annan krokodiltår* ;) hihihihi  )

Så Malte får sin vilja igenom




Igår kom Wiveca med lite hemmagjord blå & grön lera till Malte. Och ett gäng med saker till leran som tydligen Henkan hade haft när han va liten =)


Detta sysselsatte Malte i en timme... Det tackar vi för ;) hihihihihi 
Kul å se honom fundera å knåda å bygga =)


Snart kör vi!

Kl 10 kommer Maltes farmor och farfar hit, sen bär det av till Skånes djurpark idag :)

Vi är inne på sista veckan av Henkans semester och fullbokad är den! Ja vi har nog fredagen ledig ännu... tror jag att vi hade??!! hahahahaha
Har ändå kännts skönt att haft fullt upp, något som distraherar tankarna lite och vi har ju haft en glad Malte... åååå det är det bästa med allt! ♥
Hahahaha samma sekund som jag skrev den meningen, började han gnälla. Ja, ja lite sådant måste man väl ha??!

Ja, efter denna semestern behöver man vila upp sig ;) Henkan har ju det faktiskt det lugnt och bra på sitt jobb... På tisdag ska Malte på dagis igen. Jag tror jag ska SOVA då!!! Hahahahahaha =D

Nej, nu får vi ta och plocka ihop det sista till våran dagsutflykt. Ha det bra alla!


Sorg...

Tyvärr så är det något som nästan alla får vara med om någon gång i livet...

Ja, det är inte bara vi som upplever något så hemskt som sorgen och saknade. Just nu går mina tankar till en vän som har mist sin mor och har precis haft begravning.

Hon dök upp direkt i mina tankar när jag hörde denna låten idag:




Vi tänker på dig C... Och sänder alla våra styrke kramar som vi har över...
Kram!! ♥

Hem ljuva hem...


När jag kom hem idag så fixade och donade jag lite i vår lilla trädgård på bak och framsidan.
Jag blev ganska nöjd, men önskar att vi haft lite större trädgård. I huset vi hade innan var ju trädgården typ 10ggr så stor  :)

Kan man köpa en bit tomt av kommunen tro??!! =)


Nu blir det..

KAFFE!!!  :)

Slaktaren, lägga köttet i marinad, köra till Näsum för att lämna Malte hos sin farmor och sen drar vi till Kate ikväll på lite grillning.

Men först som sagt, kaffe! ;)


> » > » >


Till Lilleman

Beräknad förlossningsdatum... 14/7-10.

Idag skulle du varit hos oss Lilleman, om allt gått som det skulle... om allt gått bra. Även om jag trodde att du skulle komma till oss tidigare, precis som din bror.

Men något hände... något så oerhört sorgset och svårt för oss, dina föräldrar. Vi fick aldrig höra ditt skrik, vi fick aldrig se dina ögon, vi fick inte dela vårat liv med dig.
Jag vill att du ska veta att vi älskar dig så oerhört mycket och att vi tänker på dig hela tiden.
Vi försöker fylla våra dagar med saker som får oss att le, inte för att vi har glömt dig för det gör vi aldrig så länge våra hjärtan slår... Utan för att det gör så ont i oss... ont, svårt, jobbigt, smärtsamt att vara ledsen.
Men saknaden är stor, mitt älskade barn.


Liten sa: Vad händer när vi dör och är borta, kommer du att älska mig då, lever kärleken vidare?

Stor höll Liten intill sig medan de såg ut i kvällsmörkret, på månen och de klart lysande stjärnorna.

Stor: Titta på stjärnorna Liten, se så de lyser och glittrar. Det var länge sedan somliga av dem dog, men de lyser fortfarande på kvällshimlen. För du förstår Liten... likt stjärnljus, dör aldrig kärleken. ♥



Jag vet inte om du kan känna vår kärlek till dig, om du hör mig när jag viskar mina ord eller om du kan läsa mina tankar. Om du kan, så vet du hur stor min kärlek och även tomheten är.
Vaka över oss Lilleman, men speciellt din bror. Följ honom, hjälp honom i livet att välja det rätta, i situationer och beslut där vi inte kan hjälpa honom.

Jag vill tro att vi möts igen... jag måste tro... för att få någon form av tröst. Då jag kan få se dig igen, kunna få se in i dina ögon, få höra att du känt dig saknad och älskad.

♥♥♥


Plugga Eller Jobba??!!

 

För tillfället är jag sjukskriven, men bara två veckor till. Vad händer sedan?

Jag har inget jobb att komma tillbaka till eftersom jag ligger i en tvist med min förra arbetsgivare som nu har tagits hand om av facket, som i sin tur har gett det vidare till LO-TCO rättskydd. Detta tar dock tid…!

Så nu är frågan… ska jag söka ett annat jobb, eller sätta mig vid skolbänken och plugga för att byta yrkesinriktning totalt?

Är såååå himla trött på hur man blir behandlad i detta yrke, att man aldrig känner sig säker... I den ekonomiska biten.
Jag får då börja på komvux för att plugga upp mina betyg eftersom ung och dum som jag var, hoppade av skolan inför sista året.


Och den STORA frågan: Vad ska jag plugga till???!!!

Jag har inte en aning vad jag vill bli när jag ”blir stor”.
Jag vet att jag vill ha kontakt med människor eftersom jag har jobbat i serviceyrket hela mitt liv och trivs med att bemöta folk. Jag blir glad av att göra andra glada, att serva folk, att veta att jag gör mitt jobb bra!
Då vet jag att de kommer tillbaka... och då vet jag att jag har ett jobb  ( förutom denna gången då, men det har inget med min service att göra ).

Så gott folk, vad ska jag hitta på?



??????????????????? ??????????????? ??????????????? ??????? ??????????? ???????????? ????????????????????

Trasig!

Min älskling... tänk om...!

Tänk om...
Tänk om jag hade kunnat känna att något var fel INNAN det var för sent...
Tänk om man hade kunnat se på ultraljuden vad som höll på att hända...
Tänk om jag ändå hade fått mer tidiga sammandragningar...
Tänk om...


... Hade du funnits här då?



Jag saknar dig så enormt mycket. Jag har ett minne av dina knuffar och sparkar, jag har ett ärr på min kropp, jag har ett brustet hjärta, jag har en nybliven mammas kropp... allt detta och mer som påminner mig om dig.
Men jag har inte dig att hålla om. Du finns inte här vid mitt bröst, jag får inte höra dig skratta eller gråta. Det gör så ont...
Tomheten gör sig påmind om och om igen, tårarna rinner längs kinderna.
Vi försöker undermedvetet fylla våra dagar med så mycket som möjligt, för att slippa känna smärtan. Men den finns där! Jag känner den ofta, jag känner den nu!



Jag vill bara skrika VARFÖR!!!! Varför du? Varför händer detta oss? Varför fick vi inte lära känna dig och du, oss? Varför blev vi bestulna på din uppväxt, ett liv tillsammans?
Varför kan man inte vrida tillbaka tiden och veta vad som höll på att hända... då kanske du funnits här.

Jag vill bara skrika till alla som gnäller på sina barn eller sina graviditeter:
VAR glada att ni har dom... Allternativet är inget man vill leva med.

Men man tänker nog inte så förrän man själv har upplevt detta som vi har gjort. Och jag klandrar inte dom, jag tyckte själv att jag såg ut som ett troll när jag var gravid... jag "skällde" på Lilleman när han sparkade så att det gjorde så ont :)
Hade jag vetat... hade jag kunnat göra om... hade du varit i min mage nu... så hade jag låtit dig sparka mig både gul och blå utan att klaga. Jag hade till och med givit dig ett leende.

 


RSS 2.0