... så står de i farstun!!!

Hon ringde... kanon! Vi bestämde möte en timme innan i K-stad. Började känna mig lite lugnare =)

Efter 5-10 minuter så ringer hon upp igen... bilen hennes, startar inte. Hon kan inte ta sig till K-stad och ska ringa för att omboka mötet. Nu sitter jag här igen och får vänta på ett nytt datum för förhandlingarna.

Vad har jag gjort för ont, för att förtjäna detta?  Alla de här känslorna som kommer när man vet att det är dax, att nu händer det... bra eller dåligt.
Nu ska jag uppleva dom igen!!! Och det är ju inte ens säkert att allt löser sig vid detta möte heller... utan att det tar stopp där å då eller att man får driva det vidare ytterligare.

Så länge som inget är ordant å löst, så har jag heller ingen inkomst. Inkomst 0kr!!!

Jag kan bara sitta och hålla tummarna på att de ringer från förskolan så att jag kan hoppa in som vikarie. Det finns ingen som vill anställa en gravid mamma, som bara kan jobba max 4 månader till.
Hoppas å ber om att det löser sig snart och helst snabbt!


xoxo